När jag arbetar med projektet Olika men ändå lika i förskola och skola, jobbar jag med att bygga strategier som gör att alla barn och elever får bredda sina möjligheter att uttrycka sig, oavsett kön.

Att inte uttrycksmöjligheterna smalnar av mer och mer ju äldre de blir. Ungefär som en Anna Anka, fast tvärtom.

Det är mycket Anna Anka nu. I hennes värld tycker jag alternativen att uttrycka sig som kvinna (eller man) är mycket begränsande. Det är enkelt, stereotypt och ganska tråkigt som hon beskriver hur en kvinna "ska" vara, hur en man "ska" vara.

Ankan jobbar lösningsfokuserat och gör mer av det som funkar i hennes värld.  Hon vill inte ändra några maktstrukturer eller förändra världen. Hon köper att it´s a mans world och ser till att få  så mycket som möjligt ut av den genom att uppfylla sin smala roll intill perfektion.

Money, money, money must be funny in the rich mans world, har alla gnolat nångång.

Jag hoppas att Ankan tycker det är funny.

Annars är hon bara en väldigt, väldigt sorglig kalkon.

Den tredje projektveckan har vi arbetat med att planera arbetet för de fyra kollegiala versamhetsutvecklarna (KU) som påbörjar sitt arbete nästa vecka. På onsdag den 23 september kommer de att ha sin första uppstartsdag med praktiska genomgångar, föreläsning och sedan påbörja kartläggningsarbetet ute på skolorna.

Trevlig fredag önskar jag alla.

/Karin

(kvack, kvack..)