av Karin

Idag har jag varit på projektledarträff för projekt i Nordost. Det var mycket intressant att få en presentation av våra syskonprojekt runt om i stadsdelarna. Några av de projekten som presenterades var Framtid i fokus, Tillväxt Kviberg, Unga i jobb och Kompetensutveckling i Nordost. Även om vi arbetar med olika frågor finns det mycket som är gemensamt och vi kan vara till nytta för varandra. I december kommer det att vara en spridningskonferens här i Göteborg för projekt i staden och på nästa möte i projektledargruppen kommer vi att lägga fokus på just hur vi sprider information om våra projekt. Att blogga är ett sätt av många. Har du någon idé om hur vi kan sprida kunskap om projektet Olika men ändå lika?

av Karin

Bloggen har blivit något styvfaderligt behandlad det senaste och inläggen har inte duggat lika tätt som oktoberregnet.  

Rapportskrivningar har påbörjats, både första lägesrapporten som ska in till ESF och den något större projektrapporten.

Jenny har kommit igång med förvaltningsdelen av sin praktik, vilket är jätteroligt!

Och KU är ute och kartlägger område 2 och 3 de närmsta veckorna.

Så visst händer det saker i projektet även om oktober är ganska grå och regnig!

av Jenny Bohlin

Åttonde veckan som praktikant i projektet, och vi är i full gång. Det är ett varierande jobb, att arbeta i ett projekt. De senaste veckorna har bland annat innefattat: utbildningstillfällen kring genus och att arbeta i ESF-projekt, besök på skolor och förskolor för att kartlägga, sammanställning av material, förberedelser inför olika typer av genomgångar som ska hållas, och mycket kommunikation. Vi är trots allt ett femtiotal inblandade i projektet, så det blir en del mail och telefonsamtal!

För min del handlar dock praktiken inte bara om arbetet i projektet. Jag ska också vara på stadsdelsförvaltningen två dagar i veckan och få insyn och vara delaktig i arbetet där. Eftersom jag har läst offentlig förvaltning, så är det en viktig del av min praktik. Förra veckan hade jag min första handledning på förvaltningen, för att komma fram till en uppgift som jag ska arbeta med. Uppgiften som jag tillsist fastnade för rör utbildningen för nyanlända elever. Gemensamt för dessa elever är att de alla kommer från andra länder och inte ännu behärskar det svenska språket. Bortsett från det så ser dock deras förutsättningar olika ut. Vissa har aldrig tidigare gått i skolan, vissa har goda kunskaper i både matte och engelska. Problemet idag är att elevernas kunskaper och behov inte på ett tillfredsställande vis kartläggs. Därmed blir eleverna oftast inte erbjudna individanpassade lösningar utan placeras slentrianmässigt i introduktionsklasser där fokus läggs på svenska som andraspråk, medan deras kunskaper från hemlandet i andra ämnen inte tas tillvara och underhålls.

Eftersom kartläggningen av eleverna brister är min uppgift att försöka få fram ett kartläggningsinstrument som på ett ”bra” sätt speglar elevens tidigare kunskaper, erfarenheter och behov i samtliga ämnen. Det är ett ämne som jag finner spännande, eftersom det är en viktig rättvisefråga. Skolan ska ge alla elever en god grund att stå på oavsett ursprung!

av Karin Flores

När vi arbetar med genus och jämställdhet finns det hur mycket som helst att undersöka och kartlägga. Vi kan inte göra allt, men det vi gör ska vi göra bra.

Under första kartläggningen har vi arbetat med att lyssna på vilka områden pedagogerna i arbetslagen tycker det är viktigt att fokusera på. Vi har gjort kortare intervjuer och en enkät med möjlighet att välja tre av flera områden. Det har också funnits möjlighet att lägga till egna förslag på viktiga områden. För att göra det tydligt får varje område en färg i regnbågen. Regnbågen är i olika sammanhang en symbol för bl.a mångfald och frihet.

De sju områdena vi valt att fördjupa i kartläggningsarbetet blir;

RÖTT                  Litteratur & läromedel

ORANGE              Ungas förebilder & reklamens påverkan

GULT                  Kommunikation & bemötande

GRÖNT               Självmedvetenhet hos pedagoger

BLÅTT                Stötta icke-traditionella val hos unga & utveckla individuellt kön

INDIGO               Studie- och yrkesval

VIOLETT             Ord & språk.

I projektet arbetar vi utifrån ett antal styrdokument; läroplaner, skollag etc. Vi har också valt tre grundläggande utgångspunkter för vårt kartläggningsarbete, inför kommande kompetensutveckling.

Vi arbetar för att ge barn och elever möjlighet att bredda sina uttrycksmöjligheter, så att inte traditionella könsroller begränsar.

De uttrycks om traditionellt tillskrivs ett kön, ska inte värderas som bättre eller sämre, oavsett vem som uttrycker det.

Vi arbetar lösningsfokuserat, dvs. gör mer av det som fungerar och utveckla de goda exemplen, snarare än att sätta problem i fokus.

De kartläggningsområden vi kommer att kartlägga de närmsta veckorna är;

ORANGE              Ungas förebilder & reklamens påverkan

GULT                  Kommunikation & bemötande

av Kerstin, Martin, Ronak & Conny

Hej!

VI är fyra pedagoger, två ifrån Gunnared, två ifrån Askim, som har fått i uppdrag att arbeta som kollegiala verksamhetsutvecklare. Det innebär att vi driver frågor inom genus och jämställdhet i olika förskolor och skolor i de båda stadsdelarna. I projektet ingår att intervjua personal, observera verksamheten samt att rapportera det vi hör och ser.

Idag har vi presenterat det första kartläggningsområdet och gått igenom två till som vi ska arbeta med.

Ett av de nya områdena handlar om att observera barnens fria aktiviteter och deras intressen. Område nummer två

handlar om förebilder och reklam till barn i åldrarna 4-6.

Alla observationer och intervjuer sker utifrån ett genusperspektiv.

Karin Flores

Alla ESF-projekt måste arbeta med att ha ett tillgänglighetsperspektiv, både i ansökan och i det praktiska arbetet. Det finns en stödfunktion, Processtöd Tillgänglighet att ta hjälp av för detta.

Jenny och jag har varit på ett utbildningstillfälle på Länsstyrelsen för att lära oss mer om detta. Det var en ögonöppnande eftermiddag med Gert Månsson, som arbetar som regioncoach för tillgänglighetsfrågor i Väst.

Alla funktionshinder syns inte, det finns många dolda funktionsnedsättningar som t.ex hörsel, dyslexi, allergi etc. Genom att använda checklistor och tänka lite utanför boxen, kan fler ta del av och bidra med kunskap. Det kan handla om så enkla saker som att på en föreläsning få ett bildspel syntolkat eller få ut sina åhörarkopior utskrivna med större text.

Det är viktigt att tänka på att funktionshindret inte ligger hos personen utan det är omgivningen som sätter upp begränsningar genom att vara anpassad för de som inte har ett funktionshinder. Gert påpekade också att bland människor med funktionsnedsättningar finns också en kreativitet utanför det vanliga, eftersom man får lära sig att bli uppfinningsrik och hitta lösningar själv, när omgivningen sätter upp hinder. Detta tankesätt är värdefullt och en tillgång i projekten, då våra projekt handlar om att tänka nytt och i nya banor. Precis som att vara föräldraledig egentligen är världens bästa ledarskapsutbildning, borde detta vara en tillgång som värdesätts och lönesätts efter detta också.

Det jag främst tar med mig från föreläsningen är att vi i fortsättningen ska inleda alla föreläsningar och presentationer med en kort övning eller göra något som uppmärksammar detta. Dels för vår egen ökade kunskap men också för att det vi pratar öppet om också gör det lättare för någon i gruppen att säga; jag behöver sitta långt fram så jag ser, kan vi stänga av brusljudet från projektorn så jag hör diskussionen bättre etc. Det som vi kan prata om blir mindre tabu för alla.

Handikappförbunden ger ut en broschyr som handlar om ord. En del som är ok att använda, en del vi ska ge blanka tusan i att säga. Precis som när vi pratar om genus och jämställdhet är det viktigt att ha en begreppsgrund som alla känner sig trygga i att använda.

Får man säga funkis? Är funktionsobehindrad ett bra ord?

Mongo är förövrigt en stad i Tchad och handikapp är en term som används av golfspelare.

www.handisam.se

www.tillganglighetprojekt.nu

Idag känner jag mig lite uppgiven efter att ha läst för många rapporter som alla kommer fram till samma saker om genus och jämställdhet.

I metoden 4R påpekas ofta att det fjärde R:et, realisera, ofta glöms bort. Vi är så fokuserade på att kartlägga och beskriva nuläget att vi inte orkar följa upp med åtgärder som förändrar. Jag kan skriva spaltmetrar om genusteori, men det har tusen och åter tusen redan gjort. Jag vill att projektet ska fokusera på konkreta åtgärder, vad som redan görs och fungerar och hur vi gör mer av det.

Och så kommer hela verkligheten över mig där det känns som vi slåss med väderkvarnar för varje timmes tid med pedagoger som behövs för att kunna genomföra intervjuer och observationer. Jämställdheten är inget litet hus på gården utan något genomsyrar allt vi gör i våra verksamheter och mitt i mattelektionen. Det borde inte vara en konkurrenssituation, men det blir det lätt.

Hur konkurrerar vi med allt annat, förutom undervisning och verksamhet som pågår i skolan? Som SYV borde jag vara tränad i detta; -hur får vi in arbetsmarknadsperspektivet i de olika ämnena när lärarna bara ser kursplanen framför sig? Varför kan det inte ingå att skriva CV i svenska eller engelska? Varför pratar vi inte om den könssegregerade arbetsmarknaden i samhällskunskapen och räknar ut i matten vad kvinnors ohälsa kostar samhället etc.?

Karin Flores

av Helena Göransson

Det blev tydligt för mig under Styrgruppens möte på onsdag eftermiddag. Vi rektorer på Lindåsskolan hade glädjen att få ta emot våra kollegor från Gunnared  på vår skola. Syftert med mötet var att följa upp starten på vårt gemensamma EU-projekt "Olika men lika". Karin, vår projektledare redovisade första månadens aktiviteter med ett bildspel till pampiga toner ur Conquistadorernas intåg. Det känns spännande! Projektledare, KU och arbetslag är igång med sina olika insatser i projektet.

När projektledare och rektorer anlände till Lindåsskolan tänkte jag att ett av syftena med projektet redan är nått.    -Vi har skapat relationer mellan skolorna i Askim och Gunnared! Än så länge på rektorsnivå men snart i andra grupperingar. Att använda möjligheterna som ett EU-projekt ger till att skapa goda relationer med vår vänstadsdel var ett smart drag. Vi i Askim tackar och bugar för Gunnared som tog initiativet till detta.

Projektets syfte är ännu mer lovvärt. Att jobba med jämställdhetsfrågorna är ett tydligt uppdrag för skolor och förskolor. Det har inte varit helt lätt att hitta ingångar även om all personal är medveten om frågans betydelse. Att studera elevers resultat , att fundera på hur olika grupperingar fungerar utifrån jämställdhetsperspektiv är enkelt. Bemötande, analys av skolans läromedel och arbetsmetoder är mer komplext och kräver tid och mycket eftertanke. Jag ser fram emot att få ta del av den analys som kommer ut av projektet i början av nästa år. Min förhoppning är att vi skall få fram bärande underlag för ansökan om ett huvudprojekt så att alla på våra skolor och förskolor får möjlighet till fördjupning och ökad insikt om jämställdhetsfrågorna. I slutändan är det våra elever som skall få glädje av denna kunskap.