Direktlänk till inlägg 21 september 2009
Jag gillar att jobba i skolan.
Det kommer säkert från att jag själv var ett sånt barn som gillade skolan. Jag tyckte om att lära mig, hade hyfsat lätt för det och lärde mig snabbt koderna. Jag var också en duktig flicka som hela grundskolan placerades bredvid stökiga pojkar; Jimmie, Nicke, Rickard, för att underförstått vara en hjälplärare och underlätta för fröken, snarare än att jobba på min egen utveckling.
När jag jobbade som lärare i år 4-5 för några år sen, fick jag också uppleva hur ett fåtal pojkar i klassen upptog större delen av mitt fokus och energi. När duktiga flickor (och pojkar) redan var klara med uppgifter, var det inte alltid med lätt hjärta som jag kunde säga att jag kunde ge nya uppgifter för att ytteligare stimulera och uppmuntra kunskapstörst.
Redan på gymnasiet satt jag i skolbiblioteket och läste grundbultsboken Godmorgon pojkar och flickor och försökte förstå hur det kunde vara så tokigt, att när lärare aktivt arbetade på att ge alla elever lika mycket utrymme i klassrummet, tyckte pojkarna att flickorna fick allt utrymme och flickorna undrade varför läraren bara hackade på dem.
Det är ganska längesen jag gick i skolan. Det har också gått några år sen jag var lärare. I mitt arbete som studie- och yrkesvägledare har jag oftare lyxen att få arbeta med människor en och en, och då kunna fokusera på vad som är viktigt just för hen*, oavsett kön.
Jag kan undra om det egentligen har hänt så mycket sen jag var duktig flicka som pliktskyldigast fick en guldstjärna eller klistermärke i boken för väl förrättat arbete. Rapporter och beskrivningar visar att det är elever som hörs mest och inte följer koderna, som får mest uppmärksamhet och som får största delen av lärarens fokus. I projektet ska vi bland annat arbeta med att kartlägga hur pedagogerna i de delaktiga skolorna i Gunnared och Askim tycker det är nu och hur de tacklar fenomenet. Vi ska också jobba med att testa hållbara strategier för att alla barn och elever i skola/ förskola ska kunna stöttas för att få uttrycka sig på fler sätt, än de som är tydligt könskodade.
Jag blir glad om du skriver en kommentar till texten. Hur tycker du att det funkar? Känner du igen dig i beskrivningen ovan?
*Hen, är ett könsneutralt ord vi kan använda för att inte behöva skriva ut honom och henne, hon och han, utan det inkluderar två kön.
Nu är det bara en vecka kvar tills projketpresentationen och rapporten har gått till tryck. Under veckan har jag jobbat tillsammans med en informatör på Gunnared SDN, för att få rapporten så snygg och korrekt som möjligt. Anmälningarna till seminarie...
Av Jenny Ett halvår går fort när man har roligt, och har fullt upp. Det känns nästan som att det var igår Karin och jag satt på Lövgärdesskolan och väntade på ett kontor. Då var projektet inte mer än en tunn ansökan. Nu, ett halvår senare, h...
av Karin Det är roligt att se att alla är tillbaka efter ledigheterna och de sista sex projektveckorna är nu här. På måndag och tisdag nästa vecka är det dags för workshoparna när rapporten ska presenteras och diskuteras med arbetslagen som var...
Facebook och bloggar är inte längre ett ungdomsfenomen utan ett, i de flesta fall, utmärkt sätt att förmedla information. Under hösten skapades t.ex. gruppen Genusflödet på facebook och är en lättsam källa för att ta del av aktuella jämställdhetshä...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 | 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|