av Karin

Bloggen har blivit något styvfaderligt behandlad det senaste och inläggen har inte duggat lika tätt som oktoberregnet.  

Rapportskrivningar har påbörjats, både första lägesrapporten som ska in till ESF och den något större projektrapporten.

Jenny har kommit igång med förvaltningsdelen av sin praktik, vilket är jätteroligt!

Och KU är ute och kartlägger område 2 och 3 de närmsta veckorna.

Så visst händer det saker i projektet även om oktober är ganska grå och regnig!

av Jenny Bohlin

Åttonde veckan som praktikant i projektet, och vi är i full gång. Det är ett varierande jobb, att arbeta i ett projekt. De senaste veckorna har bland annat innefattat: utbildningstillfällen kring genus och att arbeta i ESF-projekt, besök på skolor och förskolor för att kartlägga, sammanställning av material, förberedelser inför olika typer av genomgångar som ska hållas, och mycket kommunikation. Vi är trots allt ett femtiotal inblandade i projektet, så det blir en del mail och telefonsamtal!

För min del handlar dock praktiken inte bara om arbetet i projektet. Jag ska också vara på stadsdelsförvaltningen två dagar i veckan och få insyn och vara delaktig i arbetet där. Eftersom jag har läst offentlig förvaltning, så är det en viktig del av min praktik. Förra veckan hade jag min första handledning på förvaltningen, för att komma fram till en uppgift som jag ska arbeta med. Uppgiften som jag tillsist fastnade för rör utbildningen för nyanlända elever. Gemensamt för dessa elever är att de alla kommer från andra länder och inte ännu behärskar det svenska språket. Bortsett från det så ser dock deras förutsättningar olika ut. Vissa har aldrig tidigare gått i skolan, vissa har goda kunskaper i både matte och engelska. Problemet idag är att elevernas kunskaper och behov inte på ett tillfredsställande vis kartläggs. Därmed blir eleverna oftast inte erbjudna individanpassade lösningar utan placeras slentrianmässigt i introduktionsklasser där fokus läggs på svenska som andraspråk, medan deras kunskaper från hemlandet i andra ämnen inte tas tillvara och underhålls.

Eftersom kartläggningen av eleverna brister är min uppgift att försöka få fram ett kartläggningsinstrument som på ett ”bra” sätt speglar elevens tidigare kunskaper, erfarenheter och behov i samtliga ämnen. Det är ett ämne som jag finner spännande, eftersom det är en viktig rättvisefråga. Skolan ska ge alla elever en god grund att stå på oavsett ursprung!

av Karin Flores

När vi arbetar med genus och jämställdhet finns det hur mycket som helst att undersöka och kartlägga. Vi kan inte göra allt, men det vi gör ska vi göra bra.

Under första kartläggningen har vi arbetat med att lyssna på vilka områden pedagogerna i arbetslagen tycker det är viktigt att fokusera på. Vi har gjort kortare intervjuer och en enkät med möjlighet att välja tre av flera områden. Det har också funnits möjlighet att lägga till egna förslag på viktiga områden. För att göra det tydligt får varje område en färg i regnbågen. Regnbågen är i olika sammanhang en symbol för bl.a mångfald och frihet.

De sju områdena vi valt att fördjupa i kartläggningsarbetet blir;

RÖTT                  Litteratur & läromedel

ORANGE              Ungas förebilder & reklamens påverkan

GULT                  Kommunikation & bemötande

GRÖNT               Självmedvetenhet hos pedagoger

BLÅTT                Stötta icke-traditionella val hos unga & utveckla individuellt kön

INDIGO               Studie- och yrkesval

VIOLETT             Ord & språk.

I projektet arbetar vi utifrån ett antal styrdokument; läroplaner, skollag etc. Vi har också valt tre grundläggande utgångspunkter för vårt kartläggningsarbete, inför kommande kompetensutveckling.

Vi arbetar för att ge barn och elever möjlighet att bredda sina uttrycksmöjligheter, så att inte traditionella könsroller begränsar.

De uttrycks om traditionellt tillskrivs ett kön, ska inte värderas som bättre eller sämre, oavsett vem som uttrycker det.

Vi arbetar lösningsfokuserat, dvs. gör mer av det som fungerar och utveckla de goda exemplen, snarare än att sätta problem i fokus.

De kartläggningsområden vi kommer att kartlägga de närmsta veckorna är;

ORANGE              Ungas förebilder & reklamens påverkan

GULT                  Kommunikation & bemötande

av Kerstin, Martin, Ronak & Conny

Hej!

VI är fyra pedagoger, två ifrån Gunnared, två ifrån Askim, som har fått i uppdrag att arbeta som kollegiala verksamhetsutvecklare. Det innebär att vi driver frågor inom genus och jämställdhet i olika förskolor och skolor i de båda stadsdelarna. I projektet ingår att intervjua personal, observera verksamheten samt att rapportera det vi hör och ser.

Idag har vi presenterat det första kartläggningsområdet och gått igenom två till som vi ska arbeta med.

Ett av de nya områdena handlar om att observera barnens fria aktiviteter och deras intressen. Område nummer två

handlar om förebilder och reklam till barn i åldrarna 4-6.

Alla observationer och intervjuer sker utifrån ett genusperspektiv.

Karin Flores

Alla ESF-projekt måste arbeta med att ha ett tillgänglighetsperspektiv, både i ansökan och i det praktiska arbetet. Det finns en stödfunktion, Processtöd Tillgänglighet att ta hjälp av för detta.

Jenny och jag har varit på ett utbildningstillfälle på Länsstyrelsen för att lära oss mer om detta. Det var en ögonöppnande eftermiddag med Gert Månsson, som arbetar som regioncoach för tillgänglighetsfrågor i Väst.

Alla funktionshinder syns inte, det finns många dolda funktionsnedsättningar som t.ex hörsel, dyslexi, allergi etc. Genom att använda checklistor och tänka lite utanför boxen, kan fler ta del av och bidra med kunskap. Det kan handla om så enkla saker som att på en föreläsning få ett bildspel syntolkat eller få ut sina åhörarkopior utskrivna med större text.

Det är viktigt att tänka på att funktionshindret inte ligger hos personen utan det är omgivningen som sätter upp begränsningar genom att vara anpassad för de som inte har ett funktionshinder. Gert påpekade också att bland människor med funktionsnedsättningar finns också en kreativitet utanför det vanliga, eftersom man får lära sig att bli uppfinningsrik och hitta lösningar själv, när omgivningen sätter upp hinder. Detta tankesätt är värdefullt och en tillgång i projekten, då våra projekt handlar om att tänka nytt och i nya banor. Precis som att vara föräldraledig egentligen är världens bästa ledarskapsutbildning, borde detta vara en tillgång som värdesätts och lönesätts efter detta också.

Det jag främst tar med mig från föreläsningen är att vi i fortsättningen ska inleda alla föreläsningar och presentationer med en kort övning eller göra något som uppmärksammar detta. Dels för vår egen ökade kunskap men också för att det vi pratar öppet om också gör det lättare för någon i gruppen att säga; jag behöver sitta långt fram så jag ser, kan vi stänga av brusljudet från projektorn så jag hör diskussionen bättre etc. Det som vi kan prata om blir mindre tabu för alla.

Handikappförbunden ger ut en broschyr som handlar om ord. En del som är ok att använda, en del vi ska ge blanka tusan i att säga. Precis som när vi pratar om genus och jämställdhet är det viktigt att ha en begreppsgrund som alla känner sig trygga i att använda.

Får man säga funkis? Är funktionsobehindrad ett bra ord?

Mongo är förövrigt en stad i Tchad och handikapp är en term som används av golfspelare.

www.handisam.se

www.tillganglighetprojekt.nu

Idag känner jag mig lite uppgiven efter att ha läst för många rapporter som alla kommer fram till samma saker om genus och jämställdhet.

I metoden 4R påpekas ofta att det fjärde R:et, realisera, ofta glöms bort. Vi är så fokuserade på att kartlägga och beskriva nuläget att vi inte orkar följa upp med åtgärder som förändrar. Jag kan skriva spaltmetrar om genusteori, men det har tusen och åter tusen redan gjort. Jag vill att projektet ska fokusera på konkreta åtgärder, vad som redan görs och fungerar och hur vi gör mer av det.

Och så kommer hela verkligheten över mig där det känns som vi slåss med väderkvarnar för varje timmes tid med pedagoger som behövs för att kunna genomföra intervjuer och observationer. Jämställdheten är inget litet hus på gården utan något genomsyrar allt vi gör i våra verksamheter och mitt i mattelektionen. Det borde inte vara en konkurrenssituation, men det blir det lätt.

Hur konkurrerar vi med allt annat, förutom undervisning och verksamhet som pågår i skolan? Som SYV borde jag vara tränad i detta; -hur får vi in arbetsmarknadsperspektivet i de olika ämnena när lärarna bara ser kursplanen framför sig? Varför kan det inte ingå att skriva CV i svenska eller engelska? Varför pratar vi inte om den könssegregerade arbetsmarknaden i samhällskunskapen och räknar ut i matten vad kvinnors ohälsa kostar samhället etc.?

Karin Flores

av Helena Göransson

Det blev tydligt för mig under Styrgruppens möte på onsdag eftermiddag. Vi rektorer på Lindåsskolan hade glädjen att få ta emot våra kollegor från Gunnared  på vår skola. Syftert med mötet var att följa upp starten på vårt gemensamma EU-projekt "Olika men lika". Karin, vår projektledare redovisade första månadens aktiviteter med ett bildspel till pampiga toner ur Conquistadorernas intåg. Det känns spännande! Projektledare, KU och arbetslag är igång med sina olika insatser i projektet.

När projektledare och rektorer anlände till Lindåsskolan tänkte jag att ett av syftena med projektet redan är nått.    -Vi har skapat relationer mellan skolorna i Askim och Gunnared! Än så länge på rektorsnivå men snart i andra grupperingar. Att använda möjligheterna som ett EU-projekt ger till att skapa goda relationer med vår vänstadsdel var ett smart drag. Vi i Askim tackar och bugar för Gunnared som tog initiativet till detta.

Projektets syfte är ännu mer lovvärt. Att jobba med jämställdhetsfrågorna är ett tydligt uppdrag för skolor och förskolor. Det har inte varit helt lätt att hitta ingångar även om all personal är medveten om frågans betydelse. Att studera elevers resultat , att fundera på hur olika grupperingar fungerar utifrån jämställdhetsperspektiv är enkelt. Bemötande, analys av skolans läromedel och arbetsmetoder är mer komplext och kräver tid och mycket eftertanke. Jag ser fram emot att få ta del av den analys som kommer ut av projektet i början av nästa år. Min förhoppning är att vi skall få fram bärande underlag för ansökan om ett huvudprojekt så att alla på våra skolor och förskolor får möjlighet till fördjupning och ökad insikt om jämställdhetsfrågorna. I slutändan är det våra elever som skall få glädje av denna kunskap.

av Gunnel Persson-Sarris

I onsdags hade vi styrgruppsmöte i Askim och naturligtvis kunde jag inte motstå frestelsen att bli den första bloggande rektorn från Gunnared (i alla fall på denna blogg...). Till min stora lycka har jag nu också lyckats ta mig in och gör nu min bloggarpremiär! Tanken var att reflektera över styrgruppens möte och visst gick jag från mötet med många tankar i huvudet.... och hade också sett exempel på barnlitteratur gjord i syfte att motverka traditionella könsrollsmönster. Nu har jag läst Jennys sammanställningar av intervjuerna om litteratur och läromedel... och det gav ju ännu fler tankar! Smootien som serverades gav både energi för stunden och näring i det pågående genusarbetet. Det finns så oerhört många intressanta infallsvinklar och undersökningsområden i vårt projekt!

Resan hem från Askim blev lång eftersom vi hamnade mitt i rusningstrafiken med storstadssyndomet bilkö... men det gav också möjlighet till intressanta diskussioner om det första fokusområdet, litteratur, med medpassagerarna!

Själv tillhör jag gruppen bokslukare och min barndoms besök till biblioteket slutade alltid med att jag släpade hem minst en överfylld kasse med böcker (med risk att bli bötfälld för böckerna skulle ju lämnas tillbaka inom tre veckor och det var på något sätt roligare att bära hem de olästa böckerna än att bära tillbaka dem...). Under en ganska lång period valde jag böcker utifrån kriteriet "ju tjockare desto bättre". Det handlade ju om att få läsupplevelsen att vara så länge som möjligt! När jag upptäckte att författarna skrev fortsättningsböcker var lyckan fullständig! Då spelade det inte så stor roll om det var Dumas klassiker, Tvillingdeckarna, Femböckerna, Anne på Grönkulla eller min mammas gamla "flickböcker" som kom fram vid en vindsröjning. Med åren har jag blivit mer kräsen och väljer böcker mer utifrån teman som intresserar mig eller på annat sätter fyller ett behov. Jag har nog aldrig riktigt reflekterat över genusperspektivet när det gäller just litteratur. Visst har jag under perioder av mitt liv haft genusfokus på litteratur, både under den egna utbildningstiden och som verksam pedagog, men det har kanske inte satt så starka spår(?). Böcker är ju upplevelser av olika slag, ibland för att fly verkligheten och drömma sig bort, ibland för att förstå världen och den verklighet som finns omkring en! Inte kan de väl förstärka eller besfästa traditionella könsrollsmönster. Eller kan de det?

Jennys litteratursammanställning gjorde mig nyfiken! På vår skola har vi ingen uppsjö av läroböcker, däremot mycket skönlitteratur och en del faktaböcker. Många av de skönlitterära böckerna är titlar som efterfrågas av barnen. Vad handlar de om? Vilka budskap finns i böckerna? Och hur ser de läroböcker vi har ut? Vilken bild ger de utifrån ett genusperspektiv? Tänker vi överhuvudtaget på genus i samband med litteratur för skolan? Jag har ställt dessa frågor till pedagogerna och det ska bli intressant att höra vad de säger och hur de tänker!

Nu när projektet har kommit en bit på väg och börjar ta form känner jag att jag som rektor fått en liten kick att följa med på spåret ute i min egen verksamhet. Där har ju vi rektorer en viktig roll i projektet... att hålla genuslågan brinnande och både reflektera själva och föra en diskussion med pedagogerna! Nu är det ju bara ett arbetslag per enhet som är involverade men det är väl inte fel att alla lyfter blicken då och då...

Våra projektarbetslag ja, det blev ju också tydligt på mötet hur viktigt det är att vi rektorer ser till så att det finns både tid och andra förutsättningar för deras medverkan. Allas vår önskan är väl att den här förstudien ska leda till att vi får ett mer omfattande projekt. Det är mycket som talar för, både utifrån ett rent genusperspektiv och bonusintegrationen mellan våra stadsdelar! Jag ser fram emot fortsättningen och en eloge till Karin och Jenny för en riktigt intressant och spännande start!